Ja, det är helt otroligt vad snabbt livet kan förändras

Eller ”snabbt” var väl att ta i. Det tog nästan ett år och nu kan jag titulera mig Andlig coach. Tänk att det ska ta över 60 år innan saker och ting faller på plats, innan lugnet, den inre tryggheten och självkänslan stadgat sig i själslivet. Förändringen blev påtaglig när jag började närma mig pensionsåldern (usch, vad jag ogillar det ordet) och hade svårt att identifiera mig med den. Mentalt var jag inte ens i närheten av den brutala sanningen.

Men kanske det ändå fanns en mening med min ålderskris. Jag började trappa ner yrkesmässig och märkte att ”det var ju inte så dumt”. Ett lugn infann sig och jag hittade på att göra massor med andra roliga saker. Det som dock tog mest av min tid var grubblandet. Det tyckte jag var jobbigt, men idag förstår jag att den tiden och grubblandet behövdes för att komma till insikt och bli lite snällare mot mig själv. Det var då jag anmälde mig till kursen Andlig coach.

Jag vet att en del är skeptiska till ordet andlig

Kanske blir de till och med lite provocerad eller ironisk. Det är helt okej. Vi är alla olika och vi får såklart känna som vi gör, men som oftast, handlar det om okunskap och/eller en ovilja att ta till sig det oförklarliga. Det vi inte kan se, existerar inte. Men egentligen finns det mycket som vi inte kan se men som ändå existerar, som t ex vänskap, kreativitet, och som jag skrev i ett inlägg för ett tag sedan, ”andlighet och kärlek kan inte förklaras, bara upplevas”.

Lee Seger har förklarat detta så bra och jag förmedlar här några ord från hennes bok ”Ditt magiska jag”:
Att vara andlig innebär att vara medveten om att det finns en idévärld. Motsatsen till idévärlden är den materiella världen, allt det vi kan ta på, allt det som har en fysisk form. Vänskap kan vi till exempel inte ta på, inte heller kärlek eller upplevelsen av musik, konst eller litteratur. Vännen är materiell, fysiskt närvarande, precis som tavlan eller boken. Men själva bandet mellan vännerna är immateriellt. Det är ett osynligt band – en idé eller en känsla om att man hör ihop. Det andliga går alltså inte att ta på och att anse att det finns en idévärld gör dig andlig.
/Lee Seger

 

Vill du veta hur jag ser på andlighet?

Om du har läst min bok, ”Någon har suttit på min axel”, kanske du fått en liten inblick i mitt förhållande till andlighet och min tro på att det finns något mer där ute än det vi kan se med blotta ögat. Jag har haft tur i livet och är tacksam för att jag befinner mig där jag är idag. Lite har jag påverkat själv men jag är helt övertygad om att någon har suttit på min axel och visat vägen. Denna någon är min tolkning av en högre makt, vägledare, guide eller vad det nu är som har önskat mig väl i livet. Det har inneburit att jag hittat ett nytt förhållningssätt till livet och mina tankar. Och det bästa av allt, jag har helt enkelt mycket roligare.

/Monica